Vilka är kommunikationskraven för GMDSS?

DeGMDSSär ett internationellt erkänt nöd- och radiokommunikationssäkerhetssystem som har funnits i flera decennier. GMDSS är ett automatiserat fartyg-till-land och fartyg-till-fartyg-system som använder satelliter och/eller markbundna radiosystem med digital selektiv anropsteknik. Dessa system tillhandahåller livssäkerhetsinformation och kommunikationssystem som informerar fartyg om navigeringsrisker och väderförhållanden, och möjliggör nödanrop med relevant plats och identifieringsinformation med en knapptryckning. DeGMDSShar mandat för fartyg internationellt av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) konventionen om säkerhet för liv till sjöss (SOLAS), 1974, med ändringar 1988, och har ett internationellt fördrags kraft. De förfaranden som styr användningen finns i International Telecommunication Unions rekommendationer och i de internationella radiobestämmelserna, och har även ett internationellt fördrags kraft.

Finns det någon utrustning som är gemensam för alla GMDSS-fartyg?

I allmänhet allaGMDSSfartyg måste bära en 406 MHz EPIRB, en VHF-radio som kan sända och ta emot DSC och radiotelefoni, en NAVTEX-mottagare, en SART, reservkraftsystem för att möjliggöra nödkommunikation om primärström går sönder och tvåvägs VHF-portabla radioapparater.